Parental diaries

In a research project in the fall of 2002, families with children at Dalgatans day care center in Karjaa, Finland could take home zitheroos over weekends. I asked them to write something of what they did with them. Here are some comments (for Swedish to English translation you could throw text into google translate or some other software):

Genast på fredagkvällen spelade R 3 timmar utan paus. Det var jätte roligt!!… Känslan av ATT JAG KAN, var uppenbar. Pappa och mamma tyckte också att det var roligt att spela. Vi sjöng och spelade alla tillsammans. Lillasyster E, 3 år, klarade också av att spela på cittran, speciellt Lunka på och Lilla snigel. R och E uppträdde turvis för mor- och farföräldrar som kom på besök. De höll också små ”konserter” för varandra.

J var stolt och glädjen stod i taket. Sedan ville Js bröder, 15 år och 8 år, spela. Tänk vi kan spela… Att kunna spela själv och klara av det är något STORT. Alltid nu och då tar J fram cittran och spelar. På söndagen spelar J först på morgonen och sedan på eftermiddagen spelar han igen. I kväll är stunden inne då cittran skall packas in. Han vill nog inte lämna tillbaka den. Men han visar än en gång hur den skall packas in för att cittran skall ha det bra. Vi skall genast boka en ny lånetid.

Vad roligt att höra sitt barn spela melodier alldeles själv! L spelade hela eftermiddagen och det första vi hörde på morgon (6.30) var ”Lunka på”, då satt L redan uppe i sitt rum och spelade. Intresset är med andra ord stort. Instrumentet är trevligt och ljudet behagligt och avslappnande.

För J var det här ju roligt… Han har också blivit intresserad av att spela piano så han skall börja på pianokurs på fredagar. (lillcittran kan alltså väcka intresse för andra instrument–se också sista dagboksbladet)

L var tydligt mycket stolt och nöjd över att hon kunde spela… Pappa tog konserten på video… Den entusiasm som barnen visar för spelandet är äkta och glädjen av att lyckas är stor.

E ”undervisade” sina bröder (8 & 5 år) som bara genom att be om lov fick spela en mycket liten stund under Es överinseende. Spelandet skulle demonstreras åt alla bekanta som kom och gick i huset under hemlånets gång.

Ett helt underbart instrument som fick hela familjen att bli ”musikalisk”.

J var jätteduktig och ville visa vad hon kan. Detta är positivt då hon annars är lite blyg med att allena uppträda inför andra. Negativt (i positiv bemärkelse)—Det blev lätt strid mellan barnen om vems tur det var att spela.

Redan från början var hela familjen inspirerad av cittran. Vi lyssnade på kassetten och spelade med. Fort ville barnen spela på cittran utan att lyssna på kassetten, enbart med noter. Efter förhandsivern lyckades spelandet så fint att barnen ville prova spela utan noter (även mamma). Till slut blev vi så ivriga att vi gjorde egna noter och kompositioner… Barnen får lätt lyckandets iver när musiken löper väl. Detta är en fin början till barnens fortsatta intresse och studier i musik. (en egen komposition följde med dagboksbladet)

Cittran användes flitigt. Fredag, lördag och söndag—flera timmar per dag.

J spelade ”Julen är här” för den gillar han bäst. Sedan lärde han sig att spela ”Lunka på” på ett litet piano genom att räkna strängarna på cittran och motsvarande tangenter på pianot. Han blev så inspirerad att han försökte även lära sig andra melodier på piano. Till slut spelade J på piano och pappa på cittran.